Hur ser det ut i verkligheten?
I söndags kväll tog vi en liten kvällstur med lilla bilen. Vi åkte väster ut från Aneby centrum. Redan i samhällets utkant, ser det förfärligt ut i någon trädgård. När vi kommer till infarten till Aneby från Jönköping, är det en ren skrotgård. Jag måste poängtera, att det finns välskötta, fina, nybyggda hus och trädgårdar också. Det är bra! När vi tar av på de små byvägarna, blir det riktigt illa.
På jobbet har vi rustat gamla fastigheter och rivit ned det sämsta. Vi har och kommer att rusta upp, ett helt kvarter snyggt och prydligt. Jag ville ha skapat en oas på grantomten hemma, men det gick inte för sig. Jag har aldrig kunnat lära mig att förstå, att gamla ruckel skall få stå kvar. Är det inte myndighetens roll, att se till detta? Jag vet att jag överdriver med ordning och reda, därför reagerar jag mot allt förfall.
Nu är det ett bra tag sedan vi åkte, från Ulricehamn upp till Falköping. Sist vi åkte var det en idyll att färdas i, så rent och snyggt var det över allt. Sedan minns jag att vi åkte riksväg 45, mellan Trollhättan och Göteborg. Skräp och bråte överallt. Då döpte jag den vägen till ”Skräpavägen”. Vart tog den levande landsbygden vägen?

Ibland blir man förundrad, över hur det får se ut
Kram
Vi tar gärna med er på en kort rundtur. Ni kommer inte tro att det är sant.
En varm spiskram
Ägarna måste väl ha ett ansvar.
Kram
Vet du inte om dagens inställning? ”Va då bry sig”?
Kram
Trist när hus förfaller, verkar som kommunerna är överbelastade med annat, för visst finns det lagstadgat ”om fastighetsägaren grovt missköter hus/ägor” har kommunen rätt att ta över, eller har jag fel för mig?
Jag vet att kommunen under lång tid agerat mot en villa, i ett bostadsområde i centralorten. Till slut revs den ned. Jag är tveksam till, om de rör sig ute på landsbygden? jag tror inte det!
Tråkigt att se såna förfallna hus,dags att röjas bort!
Ha det gott från oss i Dalom.
VårKram
I mina ögon är det för gräsligt. I detta fallet är det inte bara huset, det är hela tomten. Jag ville inte hänga ut den som äger det, genom att visa mera.
En småländsk vår kram